Nöjesguiden, Volym, konstnärer

Releasefesten var mysig, god plockmat – eller amuse bouche, som Tor säger – och bra sällskap. Min dejt vågade sig på ett glas rödvin, något han sällan gör. Vi lämnade festen relativt tidigt för att äta middag på Volym, eftersom vi gick dit i sällskap med Tor och Erik blev det något av en parmiddag. Det var mitt intryck iallafall. Maten var utmärkt som vanligt. Vinet, en shiraz från en "magisk" dal i norra chile, var en angenäm överraskning.

Av en slump dök det upp några konstnärer innan vi lämnade Volym, varav den ene, Tryggve, jag var bekant till namnet. När han skulle ha sin examensutställning för några månader sedan nämnde nämligen Nathalie Melikian, som var hans lärare på Konsthögskolan, honom och frågade "Har inte du knullat med honom?" Dessvärre inte, kan jag konstatera efter att ha sett honom på nära håll.

Långhelg för artinstorage

Jag är på gott humör. Idag var det tentaåterlämning och jag har fortfarande en obruten kedja av toppbetyg trots att jag inte anstränger mig. Det ska jag fira på Metro.

Hursomhelst, den kommande tiden blir intensiv och jag tänkte typ skriva en tablå för det kommande bloggandet:

1. Imorgon release för nya Nöjesguiden, jag går dit med min nya kärlek. Ja jag är kär om någon tvivlade. Väldigt kär. Jag inser det nu.

2. Fredag har jag avskedsfest. "Farväl till Lund"-fest. Tidningskollegorna från Lund samt en massa andra kommer, fullständig rapport följer.

3. Lördag är jag bakfull och går på konsert. Klassiskt från sydamerika, det är en bekant som spelar.

4. Valborgsmässoafton. Jag åker till Stockholm för att gå på af Kleen & Johanssons fest. Jag var bjuden på annat i Malmö, men jag kan helt enkelt inte svika Kleenis. Han insisterade. Rejält. Ska ta vimmelbilder till Paris-bloggen.

Första maj ska jag vara bakis, bruncha med Stockholmsvännerna och INTE demonstrera. Jag aldrig demonstrerat för något i hela mitt liv och tänker inte börja nu. Jag må vara radikal i mitt samvete, men är borgerlig i mina vanor.

Artikellänk

Gud vilka fånigheter jag skriver när jag är aspackad...Sorry ni som hann läsa innan jag tog bort dravlet. Läs istället Björns superfina reportage om Dorinel Marc på Modernautställningen.

Torsten Andersson i P1

Imorgon onsdag den 19 april sänds mitt program om Torsten Andersson i repris. Målarmästaren i Benarp berättar om vikten av att erövra sitt eget språk, missunnsamheten i svenskt konstliv och sina arbetsmetoder. När jag träffade honom var han mitt uppe i arbetet med de målningar som nu hänger på Modernautställningen i Stockholm. I programmet står vi framför prototyperna...

Musik: Differnet



Min gravsten, 2005

Sändningsitder i P1
Onsdag 19 april kl 14.03
Torsdag 20 april kl 18.15

Veneziansk mästare eller "hans ateljé"?

I Biskopshuset i Lund, som ägs av universitetet, hänger två små målningar av den venezianska mästaren Francesco Guardi (1712-1793). Den ena avbildar en ballonguppstigning och anses med säkerhet vara en äkta Guardi, medan pendangen med ett gårdsmotiv kan vara av sonens Giacomos hand. Han var inte lika begåvad som fadern, anses det. Båda är i ett synnerligen gott skick, med klara färger och obetydliga krackelyrer.

Nu har det plötsligt dykt upp en Guardi på Sotheby's i London. Enligt auktionshusets uppgift ägs den av "a gentleman". Utgångsbudet ligger på 25000-35000 pund. Den kan alltså gå för närmare en halv miljon kronor. Det intressanta är att den i hög grad påminner om den i Lund som antas ha målats av Giacomo. Figurerna är visserligen mycket typiska för mästaren, som hade en suddig lite impressionistisk stil, men det vore intressant att jämföra de två noggrant. För frågan är hur tillförlitlig attributionen är när ett verk i uselt skick ska prånglas ut. En dålig fernissa har på London-målningen orsakat sk blindkrackelyrer som täcker motivet med vita sprickor. Det blir väldigt svårt att studera tekniken i det virrvarret. Nästa ägare kommer att tvingas restaurera målningen. Men kommer han/hon våga? När en målning restaureras tenderar den ibland att avslöja saker som kan vara till stor lycka för ägaren, men inte sällan till djupt fördärv.

Långfredag med två katolska pojkar.

Han har ögon som klara akvamariner man lätt kan drunkna i och en hud av skimrande brons. Ikväll kommer han hit.

Skärtorsdag

Puh, en stressig dag. Rusade mellan Malmö och Lund under förmiddagen för att lämna tenta på institutionen och hämta konst på Konsthögskolan. Den ska skickas till Berlin. Sedan massa inköp och ärenden.

Kvällen hittills har jag ägnat åt att äta kärnlösa vindruvor, mejla med min nya parisiska väninna och beundra ett verk av Olivo Barbieri som jag köpte i Rom för mer än ett år sedan, men inte haft uppe än. Jag tar ner och hänger upp saker allt eftersom mitt humör skiftar, som bekant.

Nu ska jag piffa upp mig en smula medan jag väntar på att Southern Comfort, som nyss återvänt från Berlin, ska joina mig. Sedan middag hos Billgren (Fick kallelsen via sms nyss) och troligen ansluter sig Björn af K, som också är i stan för att tömma sin gamla lägenhet, senare. Embassy spelar ikväll och jag är sugen på vodka lime. Ciao!

International dandy

Har ni svårt att hålla reda på alla bloggar ni måste läsa varje dag? Då ska ni få ytterligare börda. Från och med denna vecka kommer jag även att blogga på Diane Pernets glamourösa blogg A Shaded View on Fashion, några gånger i månaden. Jag vet dock inte riktigt vad jag ska skriva om än, men det blir kulturrelaterat och lite mer internationellt än vad jag brukar skriva. Mer information följer.

Ehm...

Mon dieu...Jag var i Lund på Sofias födelsedagskalas. Jättetrevligt, allt från skitcharmiga smartingar till galet patrask. Jag har lovat och bestämt att större delen av sommaren ska spenderas på Sofias släkts herrgård i Helsingland. Eller om det var västergötland, jag vet inte så noga. Åkte taxi hem med gullpånkarna, men hann knappt stiga av förrän Bianca ringde. Grevinnan K:s dotter som ni minns. Naturligtvis åkte jag vidare till Östergatan. I en palatsliknande våning, det var verkligen too much, satt vi och snackade tills gryningen. Hans Appelkvist var där samt en massa andra kulturmuppar. Så omöllan att alla skämdes.Jag menar, kan man ens låtsas vara seriös whatever i en 250kvm stor våning med bröstpaneler, kakelugnar och välplacerade designmöbler? Taket var fullt med stuckdetaljer. När hm hm skulle hångla var de tvungna att dra för skjutdörrarna till matsalen. Hur diskret är det? Facit: Jag satte mig i en taxi hem vid fyratiden. Ja, little poor me bor bara vid Nobel och fick åka hem själv.

Hem, ljuva hem...

Åh, jag tror jag hittat den! Min lägenhet i Berlin! Tre rum (fast det ena är mer en pigkammare), skithögt i tak, sekelskifte, trägolv. Rent, vitt, enkelt. Tack vare Babelfish har jag kunnat ta kontakt med mäklaren. Min lägenhetsjakt kanske blir lite som en roman av Jonas Hassen Khemiri. Håll tummarna för att jag får den. Ska ju ner först i september antagligen och det kanske är för långt fram för en mäklare. Men om det är någon som redan nu vet att han/hon/de letar efter lägenhet i Malmö då så hör av er! Semimöblerad och rymlig 1,5:a vid möllan/nobel. Furutiljor, stuckatur och allt sånt samt bredband. Uthyres halvårsvis. Förhoppningsvis kommer badrummet att vara helrenoverat tills dess.

PS: Idag fick jag ett mail från ingen mindre än legendariska modeikonen Diane Pernet! Hon är magnifik. Jag tänker inte berätta vad hon skrev, mer än att hon befinner sig i Wien, men det var helt apropos och hon har visst läst min köpblogg.

Flirt eller hygge?

Hur vet man när en dansk flirtar med en? Jag fick den bestämda känslan idag, när människan dröjde sig kvar för att prata med mig istället för att ta sitt tåg till Köpenhamn. Han log långt mer än vad som var påkallat och frågade ut mig om när vi skulle råkas igen. "Ja det blir väl på nästa föreläsning" svarade jag tvekande. Eller också är det jag som tror att alla flirtar med mig när jag har halsduken draperad a la manière française. Det är det ingen annan som har i Lund/Sverige.

Lördag

Åh, den här kvällen kräver en utförlig genomgång. Vernissage på Ping Pong. Matteo skapar konst som inkarnerar den hela den klassiska traditionens skönhet. Jag tappar andan.

Hälsar på en bakfull Leif som vaktar sin utställning. Därefter tittar jag på en sentimental film och beger mig till Tor och Erik. Regnet smattrar mot mitt paraply och tankarna irrar.

Vi dricker champagne och äter franska ostron. De flesta från förra vinprovningen är där samt Mattias Kroon. Han är en sann epikuré och har turen att kunna försörja sig på att äta och dricka gott. Hur han håller formen är ett mysterium.

Vi pratar om allt från en makalös vinkällare i San Sebastian till Ricky Gervais-regisserade avsnittet av Simpsons. Dofter och smaker omfamnar oss hela kvällen. Kanel, kummin och anis, röda bär, citrus och vanilj. Vinet till maten har en påtaglig ton av rosenvatten med ett stänk av puder och jag påminns om farmors créme de roses, från det där gamla spanska parfymeriet. Torr sherry och pastis avrundar kvällen.

Vid tolvsnåret bryter jag och Mattias upp, han går till Retro och jag tar mig till Lund där jag kommer lagom till sista dansen. Nåja. Alla hurrar när jag stegar in och det var väl värt resan. Jag missade ankan, får jag veta. Universitetsrektorn och de andra gamlingarna hade lämnat festen efter middagen, men tydligen först efter att ha sjungit lite karaoke. Gunnar chockerar mig med sin korta militärstubb. "Men Gud! Vad har du gjort av ditt vackra hår?" snyftar jag. När vi går vidare till efterfesten, lustigt nog i min institutions lokaler, komplimenterar jag mina väninnors kappor. Sofia har en svart välskuren Dior, en gåva av mamma. En dam med ypperlig smak. Karin, Lunds egna Stepfordfru och festfixaren för kvällen, bär en spektakulär kappa i guldgul jaquardvävd sidendamast med pärlemorknappar. "Jag köpte den för att den påminde om mormors soffa" sa hon självironiskt.

Efter några drinkar återvänder jag till Malmö med sista bussen. Skitfull och trött släpar jag mig upp för trapporna. Jag har tappat ciggen.