Ars06 i Helsinki

Modernautställningen 06 var ett försök att ta tempen på den svenska samtidskonsten. Och visst gick det bra. Men Kiasma i Helsingfors vänder blicken bort från det lokala i sin Ars06-utställning och visar upp konstnärsskap från hela världen. Inte de stora stjärnorna kanske, men väl de som är på gång.

" align="bottom" />

Detalj ur Stories av ryska konstnärsgruppen AES+F

För ett år sedan skrev jag i Sydsvenskan en recension en Kiasma-uställning där jag pekade på några aspekter av den finska "snyggkonsten". Finska konstnärer arbetar völdigt mycket med form och estetisk presentation, vilket resulterar i vackra minimalistiska verk som ibland blir lite väl fina för att lyckas förmedla ett kritiskt budskap. När jag tittar på verken som ingår i Ars06 tänker jag att estetiska kvaliteter också genomsyrar curatorernas urvalsprinciper. För här finns inget fult eller formlöst. Men jag kan inte annat än finna det utmärkt. För det är en ren njutning att bläddra omkring i Kiasmas virtuella katalog på nya hemsidan. Vid sidan av bra bilder, snygg form och fylliga välskrivna texter åtföljs nästan varje konstnärs/verkpresentation av en ljudfil där verket tolkas på sexig finlandssvenska. Jag är mycket svag för det där muminpratet som ni vet... Lyssna gärna till kommentarerna till Lars Nilssons orgiebild eller till den colombianske konstnären Juan Manuel Echavarrías Bocas de Cenisa (2003). "I Kolumbien lönar det sig inte att odla bananer när man kan odla heroin" säger rösten. Underhållande är också kvinnan som beskriver Martin & Muños snöglobsskulptur Resenär (2004): "Ti skillnad från dem man finner i souvenirbutiker får man int skaka di här snögloberna, int ens röra vid dem."

En annan intressant aspekt av utställningen är att man även tagit med konstnärer som inte utgår från bildkonsten, utan istället andra konstformer. Som dansaren och koreografen Daniel Léveillé, vars dansverk Amour, acide et noix (Kärlek, syra och nötter), är vackert på gränsen till groteskt. Det är för kroppsligt och disharmoniskt för att vara riktigt njutbart och man lämnas med en krypande känsla av obehag.

En annan dansare, franskalgeriske Rachid Ouramdame, utforskar döden i sin dansperformance och visar på ett subtilt sätt att inte bara den muslimska, men även den västerländska kulturen estetiserar dödslängtan.

" align="bottom" />

Still ur videon Just Someone to Love av Jesper Just

Andra intressanta konstnärer kommer från närområdet. Jesper Just har fått välförtjänt framgång det senaste året med sina maskulinitetsutforskande videor. Konstnärsgruppen AES+F visar att rysk konst fortfarande har mycket att säga om masskonsumtion och alienering. Den finlandsbaserade skotten Charles Sandison använder sig av slumpgenererande datorprogram för prognostisering, av samma slag som meteorologer och finansinstitut använder, för att skapa ständigt föränderliga verk.

Om utställningen är lika intressant i verkligheten som på nätet får jag återkomma till när jag sett den. Förhoppningsvis får jag tillfälle att åka till Helsingfors i höst i researchsyfte till min uppsats.