Tuesday, May 02, 2006

The Kleen Party

Nyss hemkommen från Stockholm. Björn af Kleen och André Johanssons valborgsfest var definitivt värt resan. Efter en mycket lång helg var jag dessvärre inte i mitt esse, vilket tycktes märkas för jag fick många kommentarer om att jag var ovanligt dämpad. Jag försvarade mig med att jag är gammal och blott skuggan av mitt forna hedonistiska jag. Ålder och häftiga förälskelser förvandlar tidigare passioner till ljumma tycken och skänker den ansatte ett drag av sinnesfrånvaro och melankoli.

Bortsett från att jag och Karin förföljdes av ständiga "Åhå, det är ni som är de andra två av Diagnos?" var det en angenäm tillställning. Jag ångrar inte min delaktighet i Diagnos, trots att det kostat mig karriären, men jag undrar hur länge det ska ta innan det glöms bort. Det fanns dock i all rättvisa enstaka personer som var genuint intresserade av min person, snarare än bilden av min person, och dem tog jag snabbt till mitt hjärta. Det var också dem jag talade mest med under kvällen; gott sällskap gör man rätt i att dröja sig kvar vid. Särskilt rara var Karins kollega Johan och Ponton-redaktören Martina Lowden. Den förre var uppriktigt övertygad om att jag skulle bli saknad när jag lämnar det här otacksamma landet och i den senare fann jag en valfrände som delar min smak för exotiska amourer och självrefererande litteratur.

Trots en närmast obegränsad mängd vin – det uppskattas att gästerna drack i genomsnitt 1,5 flaskor vin per person och drinkar därtill – var kvällen märkligt incidentlös. Det mest dramatiska var ett glas vin som spilldes på en vacker klänning och lite krossat glas. Värdarna var uppenbart besvikna.

Jag ska publicera bilder från festen på a shaded view on fashion imorgon, så här får ni hålla tillgodo med blott en beskrivning. Jag avslutar med iakttagelsen att de cirka 50 festdeltagarna var mindre kulturelit än väntat (förutom Björn och Marit Bergman, samt Ika Johannesson, Sebastian Suarez-Golborne och Malte Persson, var kulturpersonligheterna av lägre rang, vilket inte är sagt av missnöje, utan ren förvåning.) och att ett fåtal gäster var rent ut sagt obehagliga. Jag blev till och med förolämpad av en osympatisk "dam". Samtidigt erfor jag hur mycken skada mina forna skriverier tycks ha åstadkommit. Sebastian berättade nämligen att han blivit ledsen när jag för nästan ett år sedan skrev att han blivit tjock. Sammanhanget var att jag blev upprörd över att en så stilig kille låtit gå ner sig så. Nu var han dock fräsch och slim. En stolthet för latinopopulationen.

3 Comments:

Blogger Tor Billgren said...

Asså jag förstår inte hur Diagnos kunde bli så oerhört omtalad och berömd. Visst, den var bra och ofta mycket underhållande, men jag hade ju aldrig läst den om jag inte hade känt er som skrev.

Tack för en utmärkt redogörelse för festen jag var tvungen att missa!

Tue May 02, 10:51:00 PM PDT

 
Blogger x1x1x2 said...

Nej jag förstår det inte heller. Och vi skrev den bara för er som är våra vänner. Förstår inte varför alla andra älskade den eller hatade den.

Wed May 03, 01:12:00 AM PDT

 
Blogger x1x1x2 said...

Nu är bilderna uppe på A shaded view.

Thu May 04, 09:56:00 AM PDT

 

Post a Comment

<< Home