Dyr hötorgskonst

I lördags gick Johan och jag på en liten gallerirunda. Liten är kanske en underdrift, vi hann egentligen bara med Brändström & Stene. Huvudattraktionen Anna Finney sålde ut alla sina akrylmålningar redan på vernissagen. De ligger runt 70000kr st. Jaha, vad är det här för målargeni, undrar läsaren. Det skulle jag också vilja få förklarat, för hennes målningar var på sin höjd harmoniskt färgsatta. Tekniken är medioker. Motiven ointressanta. Somliga kallar Finney socialrealistisk, en beskrivning som säger mer om samhällsklimatet än om hennes konst. Uteliggarskildringar är inte per automatik samhällskritiska reflektioner. Hötorgskonstens alla tiggarpojkar och gråtande barn förstås inte som politiska kommentarer till barnmisshandel eller barnarbete. För mig finns det inget mer irriterande som konst som gör anspråk på att sända ett budskap, men inte levererar. Anna Finneys målningar är lika stumma och dekorativa som någonsin de gråtande barnen, sjökaptenerna, zigenskorna eller någon annan hötorgsikon.