Nöjesguidenfesten

Jag tror jag dör! Har inte varit så här bakfull sedan 90-talet... Nöjesguidens galafest var verkligen FESTEN. Alla var där förstås. Men jag fattar inte varför, de borde skära ner biljetterna till en tredjedel.

Jag var typ i tjänst fram till midnatt, vilket innebar att jag mest cirkulerade omkring. Vet inte hur mycket tid jag la på att försöka hitta försvunna vänner. Orkade liksom inte leta heller för jag träffade någon jag inte sett på evigheter vart femte sekund. Min huvuduppgift var att ta hand om nominerade, dvs Lars Grambye, chefen på Konsthallen, Mats och några konstnärsdamer från Aura samt Leif H med entourage.

Så, detta hände under kvällen:

Leif Holmstrand fick priset i kategorin Konst.

Jag bråkade med nån Cardigan-fjant som försökte jaga bort Lars Grambye med fru från sina platser. Hon var för övrigt helt förtjusande.

Drack asmycket champagne. Pommery.

Pussades med Carl R-B. Straighta killar är rarast, jag får aldrig lika mycket bekräftelse av bögar.

Skällde ut en A-kasse-moochande salongsbolsjevik som trakasserade taxichauffören med frågor av typen "Hur känns det att vara underklass?"

Tror att en latinokille stötte på mig på efterfesten med argumentet att "vi latinos måste hålla ihop." Jag bara "If you say so..." Han var söt men tröttnade och gick hem när jag inte visade tecken på att vilja följa med honom.

Minnesvärda repliker:

"Bara för att man delar ut pris behöver väl inte HELA stan bjudas in? Det räcker med den bättre halvan."

"Jag behöver inte ligga och kramas, jag behöver kuk."

" Åh, vad längesedan vi sågs! Vi måste ses nästa år också!"

"Jag hör inte vad du säger. SMS:a!"